Ja, vad ska man säga.

Bob Hund – Nånting Måste Göras

Jag minns det fan som igår, hur jag kom hem från en kamrat efter en för många gin och tonic och satte mig i pergolan eftersom jag var för full för att gå in. Satt där ute i kanske tjugo minuter, spydde väll två tre gånger och sedan från ingenstans kom en ambulans med sjukvårdarna som gick upp för trappan, knackade på och sedan gick in, tio minuter senare kom de ut med min bror på en bår, han såg mig och sade. "Allt kommer gå bra, oroa dig inte".
Märkte att han var borta i skallen, han hade tydligen knaprat för många piller igen.
Satt kvar ett tag, kanske spydde en gång till, vad vet jag, gick sedan in, ignorerade morsan, upp på rummet, satte på Albumet "Omslag: Martin Kann - Bob Hund", slängde mobilen i golvet och kände min bara tom.

Det som ger mig ångest är att jag inte visste vad jag skulle göra.